Anförande 2008
Herr Talman
Den liberala lagtingsgruppen håller med landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren om att den nya barnskyddslagen är bra och nödvändig.
Jag kommenterar inte hela lagen utan tar upp några viktiga punkter.
Målsättningen med den nya barnskyddslagen är att :
- trygga de stödåtgärder och tjänster som barnet och familjen behöver,
- förbättra samarbetet mellan myndigheterna,
- samt att myndigheterna ingriper i problemen i ett tidigare skede.
Barnets och föräldrarnas rättskydd förbättras genom denna lag.
I lagframställningen har man beaktat FN:s konvention om barnets rättigheter, där barnets bästa skall komma i främsta rummet, vid alla åtgärder som rör dem själva.
Den grundläggande utgångspunkten i lagen är att föräldrarna bär ansvaret för barnets vård och uppfostran.
Samhället ansvarar emellertid för att barnet erbjuds goda uppväxtförhållanden och föräldrarna får stöd i barnens fostran.
Behovet av barnskydd uppstår om barnet inte får tillräckligt tillsyn och omsorg.
Därför anser vi att det är bra att:
- man har velat stärka barnets delaktighet inom barnskyddet då barnets åsikt alltid skall utredas oberoende av åldern.
- barnet diskuterar med sin egen socialarbetare flera ggr. då det gäller barnskyddsutredning.
Ur rättskyddssynvinkel är det bra att det är Två socialarbetare som gör barnskyddsutredningen. Detta är bra för barnet, familjen och även för socialarbetarna.
Som konsekvens för de kommuner som har bara en socialsekreterare innebär lagen att de troligtvis bör samarbeta med andra kommuner.
Det kanske viktigaste är att den nya barnskyddslagen fokuserar på förebyggande och öppenvårdstjänsterna inom barnskyddet.
Lagen ger nogranna anvisningar hur öppenvårdstjänsterna skall ordnas i kommunerna.
Beslutsfattarna inom kommunerna kommer förhoppningsvis att bli bättre på att se olika serviceformer från barnperspektivet.
För
Enligt lagen blir kommunerna skyldiga att göra upp en plan för barnskyddet. I planen skall det ingå både det förebyggande barnskyddet och det barn- och familjeinriktade barnskyddet.
I förebyggande barnskydd ingår bl.a. rådgivning, dagvård, skola, ungdomsarbete, hälsovård mm.
Många problem som gäller barnen, kan undvikas eller hjälpas i tidigt skede inom dessa basserviceområden.
I det barn- och familjeinriktade barnskyddet, där behovet av barnskydd är konstaterat, ingår öppenvårdstjänsterna , brådskande placering och omhändertagandet av barn samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård.
Kommunen eller flera kommuner tillsammans är förpliktade att tillsätta en expertgrupp som stöd för socialarbetarna inom barnskyddet.
I denna grupp skall ingå juridisk expertis, experter från social-och hälsovård mm.
Nu är det säker en del som funderar på hur mycket allt detta skall kosta.
Med bra förebyggande-och öppenvårdstjänster sparar man kostnader för omhändertagande.
Vi skall komma ihåg att en placering i anstalt kostar (Tallbacken ca 6000e/mån, i Sverige ca 10.000e/mån) med andra ord sagt samma som att anställa 1-3 familjearbetare eller socialarbetare till kommunen.
Ett omhändertagande blir aktuellt först då öppenvårdinsatserna inte har varit tillräckliga för att trygga barnets uppv
Den nya lagens krav är som sagt en förbättring av öppenvårdstjänster.
På Åland innebär detta att kommunerna bör ha familjearbetare som jobbar handgripligen med familjerna i deras hem.
I dagsläget är det bara Jomala som har en familjearbetare. Jag vet att Mariehamn har planerat att anställa en från och med juni 2008 pga. den nya barnskyddslagen.
Jag vill tillägga att systemet med familjearbetare har funnits åratals i riket och fungerat bra. Detta är säkerligen det effektivaste sättet, både ekonomiskt och humant, att hjälpa familjer med problem.
Det som är nytt i den nya barnskyddslagen, är att om barnet som har fyllt 12 år, eller föräldrarna, motsätter sig för omhändertagandet, skall ärendet beslutas av förvaltningsdomstolen.
Detta pga. att grundlagen och de bindande internationella konventioner, som Finland och även Åland har ingått, förutsätter att parterna skall ges möjlighet att få saken prövat i domstol.
Om man tittar på Klientombudsmannens rapport från 2006 om varför klienterna inom barnskyddet tog kontakt, så var det just för att de kände att de inte hade blivit neutralt behandlade av socialnämnden.
Detta bör tas på allvar. Den nya lagen förbättrar rättskyddet till den delen då omhändertagandet avgörs av domstol.
Avslutningsvis vill jag tillägga att vi på Åland bör eftersträva ett bra barnskydd och detta kan vi åstadkomma med hjälp av den nya barnskyddslagen.
Och att vi alla ålänningar skall se till alla barns bästa, inte bara till våra egna barns utan även att vi skall bry oss om andras barn .
