sirpaeriksson

Nu är det dags för lagtingsvalet igen. Jag funderade länge om jag skulle ställa upp i valet, då jag kommer att förlora min socialkuratortjänst inom ÅHS om jag blir invald. Att vara med och påverka lagstiftning är dock så givande att jag bestämde att ställa upp i val igen. Som socialarbetare upplevde jag att sociallagstiftningen inte alls hängde med rikets.  Nu i senaste åren har vi lagstiftat mycket just inom det sociala området. Vi har fått barnskyddslagen, barnomsorgslagen, lagen om utkomststöd, tolklagen. ÅHS lagen med mera. Alla dessa lagar har gjort att befolkningen har det fått det bättre. Jag upplever dock att befolkningen inte får tillräckligt med information om sina rättigheter. Det är inte meningen att människorna skall behöva läsa i lagboken om sina rättigheter utan det ska räcka med att titta på kommunens hemsidor eller få information via media.

Får personer med demens välja sin boendeform?

 

Som socialkurator har jag konstaterat att de flesta kommuner inte har någon som helst demensboende för sina invånare. Detta betyder att en dement person måste flyttas från sin hemkommun till Gullåsen eller till Folkhälsans demensboende. Är detta ändamålsenligt?  Mariehamn har demensboende men inte till livets slutskede. Varför får man inte dö hemma utan förflyttas till Gullåsen för att vänta på döden? Det är naturligtvis en ekonomisk fråga.

 

För personer med demenssjukdom är det väldigt viktigt att miljön är trygg och bekant. Det är inte ändamålsenligt att man blir förflyttad till en annan vårdenhet när sjukdomen framskrider och hjälpbehovet ökar.

 

På Åland har vi bara ett privat demensboende inom Folkhälsan. Jag tycker att det definitivt behövs flera privata aktörer, precis som i riket. Jag har själv fått förfrågningar från ett par företagare som bedriver verksamhet med demensboende i riket. De är intresserade av att öppna eget även på Åland. För närvarande är det inte helt okomplicerat men vi liberaler vill att näringsrätten inte skall utgöra ett för stort hinder, då vi vill öka utbudet på olika företag på Åland.

 

Vi behöver små hemlika enheter för demensboende. I riket är det privata demensboendet ofta egnahemshus med 8-10 invånare. Klienten deltar i de vardagliga sysslorna efter förmåga. Det är inte fråga om institution. Det är mycket vanligt att klienten vårdas till livet slut.

I riket köper kommunen tjänsten från privata aktörer. Vården är med andra ord sagt inte dyrare för klienten än ett kommunalt alternativ. Demensvården i små privata vårdhem i riket kostar 75 – 120 e / dygn och är därmed billigare än  vården i Gullåsen för kommunerna.

 

Jag tycker definitivt att personer med demens sjukdom skall få välja sitt boende.

Vi liberaler vill möjliggöra det!

 

Sirpa Eriksson (lib)

 

Herr talman

 

Liberala lagtingsgruppen välkomnar den nya lagen om underhållstöd.

 

Barn har enligt lag rätt till tillräcklig underhåll. Det är barnets föräldrar som svarar för barnets underhåll tills barnet fyller 18 år.

 

Jag vill först klargöra olika begrepp, så som underhållsbidrag och underhållstöd.

 

Underhållsbidrag betalar den förälder som bor skilt från barnet. Sålunda svarar den förälder som bor skilt för sin andel av underhållet. Föräldrarna kan sinsemellan komma överens om underhållsbidraget. Endast tingsrättens beslut om barnets underhåll eller avtal om underhållsbidrag fastställd av socialnämden är en verkställbar handling.

 

Underhållstöd är ett stöd som betalas av kommunens medel för underhåll av barn. Det kan komma på fråga exempelvis, när den förälder som bor skilt försummar att betala underhållsbidrag, den underhållsskyldiges betalningsförmåga har försämrats eller faderskapet har inte fastsällts.

 

 

FPA kommer att ta över beviljande, förvägran, justering och indragning av underhållstödet enligt den nya praxisen. Socialnämden kommer att fortsättningsvis att fastställa underhållet.

 

På Åland finns det ca 965 ensamstående föräldrar. De flesta av föräldrarna sköter underhållet för barnet klanderfritt. Sedan finns det föräldrar som underhållstödet, alltså stöd som kommunerna betalade.

 Då fanns det 188 underhållskylldiga föräldrar som hade brustit i sin skylldighet att betala underhållsbidrag i utsatt tid till sina barn.

 Man hade kunnat driva in från underhållskyldige 179 tusen e år 2007. Då hade kommunerna betalat 435 t e till barnen.

 

Alarmerande är att 5 års oindrivna underhållsbidrag gjorde 600 tusen euro. Det är en stor summa pengar som barnen hade rätt till. Man skall komma ihåg  att underhållsbidraget ofta är större än 129,91 som är summan som kommunen  betalar som underhållsstöd. Barnen drabbas mycket hårt då de underhållsskylldiga vägrar att betala underhållsbidrag.

 

Vad blir bättre med att FPA tar över  beviljande, förvägran, justering och indragning av underhållstödet. Jag är övertygad att rutinerna och beviljandet av stödet blir enhetliga då det är en myndighet som sköter ärenden. I riket har man även räknat med att  indrivningen av obetalda underhållsbidrag blir effektivare.

 

Man vet att en skillsmässosituation kan vara kaotisk, och då är det inte lätt att ta reda på sina rättigheter som förälder. Det att FPA sköter underhållsstödet förhoppningsvis leder till även att ensamförsörjarna får information om andra bidrag som FPA ger, så som barnbidragets ensamförsörjartillägg  och bostadsbidraget.

 

Liberala lagtingsgruppen vill att socialarbetarna i kommunerna skulle ha möjlighet att använda mera av sin tid till förebyggande socialt arbete. Vi hoppas att denna överföringen av socialarbetarnas arbetsuppgifter kommer att synnas positiv i kommunerna.

 

tack

 

 

Modersmålsundervisning för invandrare

 

 

Forskningen visar att de barn som inte har fått modersmålsundervisning i sitt språk klarar sig sämre i skolan, känner sig mindre värda och känner sig utanför än de som har fått modersmålsundervisning. Varför angår denna fakta så få politiker på Åland? Är det för att i vissa politikers värd är ”äkta ålänningar” svenskspråkiga och det är deras intressen som räknas. Det är helt onödigt att prata om alla människors lika värde i valkampanjen om man som politiker anser att vissa barn inte ska ha rätt till modersmålsundervisning.

I riket har man gett modersmålsundervisning för inflyttade barn med annat modersmål än finska och svenska sedan 1987.

 Nu finns även virtuell modersmålsundervisning i Finland . Eleverna kan sitta hemma vid datorerna och  läraren  sitter någon annanstans. I Tammerfors regionen finns det 15 kommuner som har gemensamma lärare. Åbo regionen har samma system och anses vara väldigt bra speciellt för skärgårdsborna! Denna undervisning kostar 55e/lektion delad med elevmängden. Jag har redan kontaktat Tammerfors projektledare, Liisa Mustila som var positiv till att Åland skulle vara med i deras projekt.

 

Modersmålsundervisning anses enligt forskning vara en mänsklig rättighet!

Denna mänskliga rättighet har inte alla barn på Åland. Det pratas mycket om att Åland inte har råd.  Efter att jag har tagit reda på vad virtuell modersmålsundervisning kostar, kan vi inte påstå att vi inte har råd med det. Nu är det bara fråga om viljan!

Liberalerna vill i sitt valprogram att en strategi för att stöda barn med annat modersmål än svenska utarbetas.  Jag kommer personligen se till att virtuell undervisning blir möjligt, om kommande LR inte beviljar medel för det,  får det bli via andra vägar.

 

Sirpa Eriksson lagtingskandidat (Lib)

 

 

 

Dagverksamhet för gravt funktionshindrade.

Hur fungerar det nu, ett år efter att lagen trädde i kraft?

 

Dagverksamhet för gravt funktionshindrade har varit subjektiv rätt för alla i cirka ett års tid. Med dagverksamhet menar man i handikappservicelagen, av kommunen ordnat eller bekostat verksamhet som ordnas utanför klientens hem upp till 5 dagar i veckan, och kan bestå av till exempel matlagning, motion, diskussioner, utflykter och kreativ verksamhet.

Alla åländska invånare som har ett funktionshinder som omöjliggör deltagande i arbetsverksamhet har rätt till denna service. Nu finns det bara en fråga, var finns sådan service i alla våra 16 kommuner? Det betyder alltså att alla kommuner skulle ha dagverksamhet för psykiskt funktionshindrade, personer som lider av demens och fysiskt funktionshindrade. Jag tror att de flesta kommuner har inte någon som helst dagverksamhet för funktionshindrade. Det är inte så att vi inte har behovet på Åland utan tyvärr är det så att kommunerna inte har kunnat eller velat ordna denna subjektiva rätten till kommun invånarna. Det är ingen nytta med lagstiftning om kommunerna inte klarar av sina lagstadgade skyldigheter. Jag är övertygad om att handikappservicen måste centraliseras för att alla medborgarna på Åland skall få samma lagstadgade rättigheter. Jag fortsätter gärna att arbeta för bättre sociala rättigheter på Åland – för alla.

 

Sirpa Eriksson

Socionom, lagtingskandidat (lib)

De fattigaste får det bättre.

 

Man vet att man är fattig när skåpet är tomt på mat och räkningarna är obetalda. Så började Nya Ålands  intervju med mig för nästan exakt 4 år sedan.

 

Jag blev intervjuad i egenskap av socialkurator om sociallagstiftningen, och hur de fattiga i landskapet har sämre förmåner än de fattiga i riket. Då påpekade jag bland annat att utkomststödet borde höjas. Tack och lov hade jag några månader senare som nybliven lagtingsledamot möjligheten att påverka regeringens handligsprogram och nu kan vi se resultatet.

 

I lagen om utkomststöd som lagtinget just godkände, finns det flera förbättringar för ålänningar som har hamnat i ekonomiska svårigheter. Vi skall komma ihåg att utkomststödet är en tillfällig hjälp som tryggar grundläggande utkomst.  Socialarbetaren som handlägger ärendet har skyldighet även att hjälpa klienten att finna lösningar på inkomstproblem och ge stöd så att klienten kan bli sysselsatt.

 

För det första är det bra att klienten även på Åland så som i riket, nu kan få svar på sin anhållan om utkomststöd inom 7 arbetsdagar, och i brådskande fall även tidigare.

LR  föreslog att utkomststödets grundbelopp ska vara 10% högre än motsvarande i riket. Det är mycket bra, då maten är betydligt dyrare här.

Det är även bra att vid räknandet av utkomststöd får klienterna behålla 20 % av barnbidraget samt hela ensamförsörjartillägget, som är 50 e / barn. Detta är förbättringar som bara finns på Åland och kommer att betyda mycket för ensamförsörjare på Åland.

 

Det som jag länge har efterlyst är att klienterna borde få behålla lite av den löneinkomsten de har, 20% eller högst 150e / månad, vid beräknande av utkomststöd. Det är viktigt instrument vid uppmuntrande till arbete. Detta är nu möjligt enligt vår nya lag.

 

I mitt arbete som socialkurator kom jag i kontakt med många personer i ekonomisk kris pga. sjukdom. Jag önskade då och även nu att socialen gav mer frikostligt förebyggande utkomststöd .  Genom tiderna har kommunerna budgeterat bara några 1000 e för förebyggande utkomststöd. Nu står det i lagen när förebyggande utkomststöd kan beviljas. Detta är en viktig förbättring för dem som har det svårast i vårt samhälle.

 

Vad betyder den nya lagen i pengar för en ensamstående mamma med ett par barn som är under 10 år? Om modern har mycket små inkomster kommer hon att ha rätt till  utkomststöd som är 247e mer i månaden än förut. Otroligt stor skillnad som betyder att familjen får betydligt mer mat i skåpet!

Jag vill fortsätta att förbättra den åländska sociallagstiftningen. Jag hoppas att också du som väljare vill det!

 

Sirpa Eriksson

Socionom, lagtingskandidat (Lib)